Ludvika kommun – Grangärde och Säfsens finnmarker
ABBORRBERG
Abborrberg brukar kallas för Finnmarkens pärla. Den hör till Grangärde finnmarks äldsta byar och upptogs på 1600-talets mitt, men det har troligtvis bott folk i trakten även långt tidigare. En skön syn är sannerligen Abborrbergs stora by för den på öppna landskap svältfödde finnmarksvandraren, skriver Tomas Ljung i boken Strövtåg i Ludvika (2001). I Abborrberg bodde bla förebilden till Dan Anderssons fattige spelman Karis-Janken.
BJÖRNHYTTAN
Bruket i Björnhyttan anlades vid 1600-talets mitt på kronans allmänning i Grangärde socken. Bruket var en köpmanshytta. Här arbetade den ökände Inspektor Carl Gustaf Svanberg under 1800-talet. 1908 köpte staten egendomen och numera är hela egendomen i privat ägo. Dan Andersson skrev om Björnhyttan, bl.a. i Kolvaktarens visor, under namnet Varghyttan.
Hemsida: bjornhyttan.se
BRÄNNTJÄRNSTORPET
År 1793 byggde diktaren Dan Anderssons farmors farfar, Mats Pålsson, ett rökpörte – en byggnad med ugn och rökgång i taket – vid Bränntjärns nordöstra ände, på gränsen till Ljusnarbergs socken. Senare byggdes huset om till svenskstuga, dvs det försågs med fönster och skorsten. I torpet bodde skaldens farmor, Anna Stina Knas. Hon blev tidigt änka med fem små barn och fick försörja sig med att göra dagsverken åt bönderna. Ett av barnen var Dan Anderssons far, Adolf Andersson, som föddes här år 1854. Dan Andersson vistades mycket i dessa marker. ekomuseum.se. Läs också skriften Striden om Bränntjärn av Nils Holmdahl.
CASSELS DONATION
Mannen bakom Grängesbergsbolaget Sir Ernest Cassels (1852-1921), blev en av sin tids rikaste män. Han skänkte byggnaden Cassels Donation, invigt år 1900, till bolagets arbetare. Byggnaden reser sig som ett grekiskt tempel över gruvområdet i Grängesberg och dess aula är än idag en av landets förnämsta konsertlokaler. Hemsida: cassels.eu
DAN ANDERSSON MUSEUM
Dan Andersson Museum i centrala Ludvika invigdes 1991. Museet innehåller idag minnesrum, utställning, studierum och en liten butik. I detta hus finns det rum som Dan Andersson hyrde under en period för att bl.a. renskriva Kolarhistorier. Utställningen berättar om intressanta händelser i skaldens liv. I museet finns mycket forskarmaterial som ett flertal originalmanuskript och saker tillhörande Dan Andersson, exempelvis hans svarta fiol. Idag ansvarar Dan Andersson Sällskapet för verksamheten. Muséet har även en liten butik med försäljning av böcker, cd-skivor mm.
Dan Andersson Museum, Engelbrektsgatan 8, Ludvika.
Hemsida: dansallskapet.hemsida24.se
DISPONENTPARKEN
År 1896 stod Grängesbergs Gruvors park med tillhörande disponentbostad färdig att tas i bruk. Under de kommande decennierna stod disponenten här värd för en rad internationella möten. I början av 1980-talet övergick fastigheten i privat ägo och parken förföll. 1995 bildades Trädgårdsföreningen Disponentparken, en ideell förening med syfte att restaurera och återskapa parken. Från att ha varit förbjuden mark för gemene man öppnade föreningen parken för allmänheten 1996. Sedan 1 april 2016 drivs Disponentparken av aktiebolaget Grängesbergs DispPark AB. Bolaget har 23 aktieägare, både företag och privatpersoner med intresse av att stötta verksamheten. disponentparken.com
FINNMARKEN
Finnmark eller Finnskog används idag som begrepp för de skogbevuxna områden i mellersta Sverige och sydöstra Norge som skogsfinnar (svedjefinnar) befolkade. Det var i slutet av 1500-talet som finnarna uppmuntrades att bosätta sig i inlandet eftersom Karl IX ville befolka de vidsträckta ödemarkerna. Svedjebruket fordrade storvuxen och tillgänglig skog, vilket förekom mer vanligt i obebodda gränstrakter. Finnmarkens historia är full av fascinerande livsöden och förtrollande natur. Livet i finnmarken var ofta isolerat. Det hjälpte till att bevara seder och språk från det gamla landet. Ett besök idag i Grangärde Finnmark gör det lättare att förstå de gestalter som skildras i Dan Anderssons diktning.
FREDRIKSBERG
Sedan tidigare låg här Säfsens finnby, men efter några omvälvande år på 1730-talet hade trakten befolkats av en stor mängd arbetare av mycket blandad härkomst. Arkitekten bakom detta högriskprojekt var brukspatron Sebastian Grave. Fredriksberg blev Säfsverkens stora brukscentrum. Genom årtiondena därefter växte, delades och fusionerades bruket i regi av patronerna efter Grave. Mot slutet av 1850-talet släpptes järnproduktionen fri och Fredriksberg-Annefors blev storindustri. När sedan bruksdöden rev i hyttorna, fanns räddningen i skogen. Driften i Fredriksberg lades på kort tid helt om från järn till trä. Sågverk och pappersbruk räddade då bygden. 1979 startade Ludvika kommun ortens nya turistanläggning, Säfsen Resort AB, sen 2002 privatägd.
KNALLIS MILA I GRUVSKOGEN
Lars Knallis Johanssons kolmila, en s.k. liggmila ligger i Burängsbergs gruvskog, mellan byarna Saxdalen och Abborrberg. På platsen har det kolats i generationer – rester från flera hundraåriga kolbottnar har påträffats alldeles bredvid – och finnmarkens magi uppfyller platsen.
GRANGÄRDE
Grangärde kyrkby ligger på ett näs mellan sjöarna Bysjön och Björken och är en gammal bergsmansbygd. Kyrkan byggdes på 1400-talet. Här finns också två hamnmagasin från 1800-talets mitt uppbyggda i murad slaggflis. Bebyggelsen innehåller flera välbevarade bergsmansgårdar, en herrgård samt prostgård. Två torgbildningar ger byn karaktär. Kring det ena torget närakyrkan ligger affärer, det andra var förr socknens administrativa centrum med Gästgivargården, Sockenstugan samt Finnstugan. Dan Anderssons kallade Grangärde socken eller Grangärde kyrkby för Granhälla. Namnet återfinns i novellen Kungen är död.
GRAVENDAL
År 1721 fick Sebastian Grave Bergskollegiets tillstånd att anlägga ett Bruk i Gravendal “En stångjärnshammare med twenne härdar. En släthammare med 2:ne härdar. En kniphammare och Spikhammare, med tillstånd att få köpa tackjern från Philipstad Bergslag.” Bruket lades ner 1909 och 1988 bildades Gravendalsgruppen, sedermera Gravendals Byalag, som hade och har som uppgift att tillvara ta de byggnader och den historia som finns efter det nedlagda bruket. Här finns bland annat, spiksmedja, bakarstuga, restaurerad räckhammare samt en bygdegård. Gravendals Byalag är ett objekt i Ekomuseum Bergslagen.
GUNGHOLMEN
Besök Vännebo hyttruin-Pajsoån-Gungholmen strax norr om Skattlösberg. Gungholmen utgjorde en festplats, där herrgårdsfolket kopplade av. Här finns flera urgamla tallar och intressanta monogram i form av rabatter med bruksägarsläktens initialer. Konstnären Irene Samuelsson Ohlanders skapade 2007 konstverket Paisoåns Gudinna i syfte att låta samtidskonsten möta kulturarvet. Gungholmen är en idealisk plats att ta sina vänner till. Här kan man ta fram kaffekorgen och samtidigt studera finnmarkshistoria.
GÄNSEN
Byn Gänsen återfinns i norra delen av Grangärde finnmark, utsträckt längs den vackra sjön med samma namn. Det var här som Dan Anderssons föräldrar möttes och ljuv musik uppstod. Hans mamma Augusta Scherp arbetade som lärare i Gänsens skola, nuvarande bystugan, tills hon 1882 gifte sig och flyttade in i Skattlösbergs skolhus, där Dan Andersson föddes 1888. Dans pappa, Adolf Andersson, hade redan 1878 inrättat sig i skolhuset som lärare.
HAMMARBACKEN
Hammarbacksområdet i Ludvika har anor från 1500-talet. Ludvika bruk anlades under Gustav Vasas tid som ett kronobruk för smide av stångjärn. Av det gamla bruket återstår bara Ludvika herrgård (privatägd), sädesmagasinet och smedsbostaden, de två sistnämnda byggnaderna ingår i EKOmusem Bergslagen. Under sommaren pågår utställningar i magasinet, barnprogram och musikprogram av olika slag och café. Hemsida: ludvika.se/hammarbacken
LUDVIKA GAMMELGÅRD
Här lyckades författaren Karl-Erik Forsslund på 1920-talet förvärva den Öbergska bergsmansgården från 1500-talet. Gården är sedan dess bygdens hembygdsgård. Forsslund samlade även in byggnader, maskiner och redskap från nedlagda gruvor i trakten. På så vis byggdes Ludvika Gruvmuseum, invigt år 1938 och världens första industrihistoriska friluftsmuseum. Till kulturområdet kring Ludvika Gammelgård hör även Hällsjöns gästgivargård samt serveringsbyggnaden Långa ladan. Här finns också ett mineralmuseum och en örtagård Hemsida: hembygd.se.
NYHAMMAR
Ett brukssamhälle beläget längs Abäcken ner mot Bysjön, norr om Ludvika. Samhällets bebyggelse är till största delen från 1900-talet. Nyhammars namn (från Nya hammaren) och historia sträcker sig tillbaka till 1500-talet och är i likhet med övriga omkringliggande byar och samhällen intimt förknippad med järnhanteringens etablering och utveckling i Västerbergslagen. Nyhammars Folkets hus har sedan tidigt 1900-tal utgjort en viktig samlingsplats och är ett folkets hus med ett alldeles eget spöke! Hemsida: grangardebygden.se
RIKKENSTORP I LJUSNARSBERGS KOMMUN
Rikkenstorp är en finngård från 1600-talets början som fått sitt namn från släkten Rikkinen. Ända fram till 1940 var gården brukad av finnättlingar. Familjen Holmdahl köpte gården 1972 och hela gårdsområdet var då i stort behov av renovering. Idag är gården genom ett stort arbete återställd i det skick den hade då åkrar, hackslog och körvägar användes för fullt på 1860-talet. Gården Rikkenstorp ligger alldeles på gränsen mellan Ljusnarsberg och Ludvikas kommuner, med gångavstånd till Bränntjärnstorpet.
Hemsida: rikkenstorp.se
RÄFSNÄS
1895 beslöt kommunalstämman att en fattiggård skulle byggas på därför av Ludvika Bruk inköpt hemmansdel vid Räfsnäs. Sålunda skrev man till kungen i detta ärende, som bifölls. Carl Edward Roth på Ludvika Bruk lämnade ett gåvobrev till Ludvika socken där det stod att läsa ”må detta ske, ehuru jag ur moralisk och kristelig synpunkt ej gilla dessa nymodiga fattigvårdsinrättningar.” Gården byggdes och färdigställdes 1896.
Hemsida: rafsnasgarden.se
SAXDALEN
Saxdalen ligger i en dalgång vid sjön Saxen, ca 15 km från centrala Ludvika. En bergsmanshytta anlades här redan på 1600-talet och ända in på senare delen av 1900-talet pågick gruvdrift i bygden, men 1997 sprängdes gruvlaven uppe i Långfallet. Saxdalen – Sveriges längsta by – har idag ca 800 invånare.
Hemsida: saxdalen.se
SKATTLÖSBERG
Byn Skattlösberg brukar kallas för Finnmarkens huvudstad. Bebyggelsen och dess placering är typisk för finnmarken. Finngammelgården är Skattlösbergs friluftsmuseum. Här finns bla en ålderdomlig bostad, ett s k pörte, från 1771. Skattlösberg är främst känt genom att Dan Andersson föddes här 1888, i den gamla skolan, som revs och ersattes med ett nytt skolhus, vilket brann 1945. Dans pappa var byns skollärare. År 1905 bröt Dan Anderssons familj upp och försökte ett nytt liv på andra platser i finnmarken. Familjen flyttade emellertid tillbaka till Skattlösberg 1912 och bosatte sig i Luossastugan Här skrev Dan Andersson sitt första betydelsefulla verk, Kolarhistorier, och de flesta av Kolvaktarens visor. Familjens hem från 1912-1915 har bevarats intakt som Dan Anderssons minnesstuga.
Hemsida: skattlosberg.se
Tattarfallet är den sydligaste gården i Skattlösberg. Namnet kommer från det ryska ordet ”tetra” som betyder bovete, vilket tillsammans med fallråg var de spannmålsgrödor som de finska nybyggarna odlade. I Tattarfallet bodde Ludvig Eriksson, en fritänkare och spelman som var nära vän med Dan Andersson. Numera bor Robert Svensson här, som är dotterson till Ludvig Eriksson och en av Dan Andersson Sällskapets eldsjälar. Tattarfallet är en mycket omtyckt samlingsplats under Dan Andersson-veckan.
STRÖMSDAL
Bergsingenjören och brukspatronen Sebastian Grave (1684-1748) gjorde Säfsnäs socken till en framgångsrik bruksbygd. Strömsdals blomstringstid varade fram till 1900-talets början då hyttan slog igen och sedan följde slag i slag andra nedläggningar. Dagkarlsstugan från 1866, smedjan från 1853 och området kring Strömsdals Bruks gamla hyttruin är idag centrum för Strömsdals hembygdsvänners verksamhet. I Dagkarlstugan finns även ett litet museum över bygdens store son, finnmarksförfattaren Nils Parling (1914-2002)
SUNNANSJÖ
Sunnansjö by är vackert belägen mellan sjöarna Väsman, Boten och Bysjön. Namnet härrör från de bosättningar som på 1200-talet anlades vid Bysjöns södra strand. Här har åkerbruk samverkat med boskapsskötsel och järnframställning med åtföljande förädling vid hyttan. Numera finns här bl.a. Sunnansjö herrgård, Morhagens konferenshotell och hembygdsgården. Dessutom finns kulturhuset Vikasgården, som bla innehåller minnesrum över Sunnansjös två stora poeter: Eva Norberg och Olle Svensson.
Hemsida: grangardehembygdsforening.se
