Dan Andersson – minnesåret 2020

För att uppmärksamma minnesåret 2020 har kommunfullmäktige i Ludvika kommun sagt ja till en motion som föreslagits för att ”hedra och visa upp Dan Andersson i gatubilden med citat inlagda i trottoarer eller offentliga platser”.

Allmänheten har lämna in textförslag och en jury bestående av Dan Andersson Sällskapets styrelse, Ludvika kommun och extern kompetens har valt ut ett antal texter som kommer att användas.

Här nedan presenteras de texter som valts ut:

Jag är spelman, jag skall spela på gravöl och på dans, i sol och när skyar skymma månens skära dans. Jag vill aldrig höra råd och jag vill spela som jag vill, jag spelar för att glömma att jag själv finnes till.
 

Dan Andersson. Spelmannen. Svarta Ballader (1917)

…Men inom mig är något som icke vill dö, och som hatar att leva ändå – det är bittert att kvävas i kvällssvart sjö, och bittert att levande gå, och känna hur eländet suger en ner, tills man andas med bara hat – fast solen lyser – fast sommaren ler – det är bittert, bittert, kamrat!
 

Dan Andersson. Hemlös. Svarta Ballader (1917)

…Jag vill dit där molnen gå tunga
under skyn där stjärnor skina,
och där obygdsforsarna sjunga
i takt med visorna mina.
 

Dan Andersson. Hemlängtan, Kolvaktarens visor. (1915)

…Jag vill hem till det fattiga folket som svettas i somrarnas glöd, som vakar i bittra nätter i envig mot köld och nöd. – Jag vill dit där molnen gå tunga under skyn där stjärnor skina, och där obygdsforsarna sjunga i takt med visorna mina.
 

Dan Andersson. Hemlängtan, Kolvaktarens visor. (1915)

Barndom:
…Där varje kamrat är min bror och min like
Och nymferna tråda sin ystraste dans.
 

Dan Andersson

…Välkommen du,
som väntats i ensamma år!
 

Dan Andersson. Jag väntar…, Kolvaktarens visor. (1915)

Dan Andersson – minnesåret 2020

I år är det 100 år sedan skalden Dan Andersson avled på Hotell Hellman i Stockholm, endast 32 år gammal. En tragisk olycka som kom att tysta en stor litterär röst mitt i sin gärning. Trots att Dan Anderssons liv blev så kort lever hans texter i poesi och prosa vidare generation efter generation.

Dan Andersson efterlämnade en rik och omfattande samling litterära verk, som skildrar hur det är att vara människa i 1900-talets början och i sin egen samtid. Dans diktning är bred och sträcker sig via de allra vackraste miljöskildringar till svält, död och vidskepelse. De existentiella frågorna var inte främmande för honom, snarare präglar de hans författarskap.

Hans röst klingar starkt än idag. I såväl lyrik som prosa lever hans karaktärer vidare.